Takiji Kobayashi och den japanska arbetarlitteraturen (med trailer)

The cannery boat and other Japanese short stories.

”Hallo, we're going off to hell!”

Första meningen i The cannery boat.

Denna antologi med japansk arbetarlitteratur kom ut 1968 och jag beställde mitt begagnade exemplar genom Amazon. För en noggrannare genomgång av novellerna och dess innehåll rekommenderar jag den här artikeln på polkagrisarnas wiki (de skriver subjektivt och roligt om främst arbetarlitteratur, kolla gärna in vad de skriver om annat).

Den svenska arbetarlitteraturen är i mångt och mycket att betrakta som världsunik när det gäller omfattning och kvalitét, en av anledningarna brukar sägas vara att den inte är partitrogen och det stämmer säkert. I många länder handlade det främst om att få arbetare att rösta på eller engagera sig i det ena eller andra partiet ( i allmänhet det kommunistiska eller socialdemokratiska). Den svenska litteraturen kom mer att handla om arbetarklassens livsvillkor.

Den här skillnaden är märkbar i läsningen av The cannery boat … en del av novellerna utspelar sig på partimöten eller handlar om uppbyggandet av en fackförening, andra handlar om polisrepressionen mot det kommunistiska partiet. I historiens ljus är det inte märkligt – som repressionen såg ut var det för många en fråga om liv och död att stärka arbetarrörelsen mot den kejserliga diktaturen och det annalkande kriget.

Takiji Kobayashi, som skrev titelnovellen, var en av sin tids främsta författare och misshandlades till döds av polisen 1933 när han var trettio år gammal. Efteråt arresterades skådespelare som skulle sätta upp en av hans pjäser och 300 personer greps i samband med nattvakan vid hans kista.

Just titelnovellen, The cannery boat, är intressant är många synpunkter. Dels är den ”skitigare” än de flesta av de andra novellerna, den handlar inte om partiet eller några heroer, utan om vanliga fiskare och sjömän, men framförallt är den extrem som kollektivroman.

Novellen har arbetarkollektivet som huvudperson, och i stort sett ingen arbetare nämns vid namn. Det innebär att man inte följer den ena eller den andra personen. Två exempel:

”A fisherman with a big red face poured sake from a gallon bottle into a cracked cup and gulped it down, chewing some dried cuttlefish at the same time.”

”Seizing their parcels in their knotted, crab-greasy hands, the men rushed bacl excitedly to their quarters.”

Antologin som helhet är väl värd de få kronor det kostar att beställa den, men det finns ett stort problem som inte nämns i beskrivningen av boken och det är att The cannery boat inte är publicerad i sin helhet. Ungefär hälften av boken, den andra halvan, censurerades och fick inte publiceras i Japan förrän efter andra världskrigets slut. Den del som censurerades är de bitar där sjömännen organiserar sig och strejker mot ledning (mer skall jag inte avslöja). The cannery boat (eller Kani-Kosen på japanska) har översatts i sin helhet till bland annat tyska och norska och kan beställas genom länkarna. För några år sedan fick boken ett nytt uppsving i Japan, det brukar kopplas samman med de hårdnande arbetsvillkoren där och blev en bestseller. Ett flertal filmversioner och manga-versioner har gjort.

Det var allt om det, så småningom skall jag få tummen ur och läsa titelnovellen på norska.