Gör inte som Kafka!

Igår hittade jag den här mycket märkliga affischen i närheten av Folkets Park i Malmö. Jag har ingen aning om vilka som står bakom den. För mig ger den lite scientolog-vibbar, men någon som kan upplysa mig?

I alla fall, att ta Kafka som exempel ter sig lite underligt. Ja, Kafka jobbade på dagarna och skrev på nätterna. (För övrigt stavas hans namn med "Z": Franz). Förvandlingen är en av de bästa noveller jag någonsin läst, om inte den allra bästa. Så ungdomar, vad ni än gör: sov mer, annars kan ni skapa världslitteratur!

Den lilla texten längst ner är: Frans Kafka skrev sin världsberömda novell "Förvandlingen" på tre veckor. Då han jobbade under dagarna skrev han på nätterna utan att få någon sömn. Kafka led pga sin sömnbrist av migrän, stress, oro etc.

Gå ner 8 kilo med författardieten!

Sedan jag skrev kontrakt med Federativs förlag för att ge ut Av kött och blod har jag gått ner 8 kilo. Först trodde jag att det hade att göra med en sprucken tand samt en nyfödd bebis men sedan fick jag reda på att Franz Kafka svalt till döds.

Mina förbjudna lustar

I helgens bokbloggsjerka är temat denna:

Har du en ”guilty pleasure” eller en favorit som eventuellt kan förvåna oss jerkare?

Nu skäms jag väl egentligen inte över mina val, men de kanske förvånar. Jag läser väldigt mycket klassiker, en hel del Nobelpristagare, gamla ryssar och skrot, fyra av mina husgudar är Franz Kafka, Fjodor Dostojevskij, Virginia Woolf och Albert Camus: men den författare som jag läst allra mest av är den danske krigsförfattaren Sven Hassel (jag har plöjt hela hans produktion, de flesta böcker har jag läste 2-3 gånger).

Hassel räknas knappast in till någons finkulturella kanon, men är något av en "muntlig berättare", han skriver in anekdoter och episoder som inte för handlingen framåt ett dugg, karaktärerna förändras inte ett skvatt under resans gång, och böckerna är både enkla att läsa och att tolka: inget av det här är speciellt populärt på våra litteraturvetenskapliga institutioner eller skrivarskolor. Hans böcker kan snarast sägas vara ett slags blodiga kapitelböcker för vuxna.
Så varför gillar jag honom?
Hans krigsskildringar slår det mesta i samma genre (prosa), han har en sanslös humor och hans beskrivning av kamratskap och gemenskap är något ovanligt inom litteraturen. (Handen på hjärtat är nog Väinö Linnas Okänd soldat ändå den bästa krigsskildring jag läst).

Det om mina hemliga laster, jag kan dessutom stolt presentera den allra första dikt jag fått publicerad: Fränka död.

Hermann Hesse om Franz Kafka

Angående mitt förra inlägg: Att förstå

Kafkas berättelser är inte avhandlingar om religiösa, metafysiska eller moraliska problem, utan diktskapelser. Den som är i stånd att verkligen läsa en diktare, nämligen utan frågor, utan att vänta sig intellektuella eller moraliska resultat, helt enkelt beredd att acceptera vad diktaren har att bjuda – åt den läsaren skänker dessa verk på sitt språk varenda svar som han bara kan tänka sig.

  Hermann Hesse

Kafka och Herta Müller

Nu har jag läst Herta Müllers debutroman Flackland och kan konstatera att Kafka i alla fall hade det roligare än Herta Müller.

Och att det inte är en slump att detta inlägg kommer i deklarationstider.