Min enda dikt

Fränka död

I

Skara stift.

Pigan Gustava Johansdotter 1832-12-31.

Den obevekliga, återkommande mjölkningen, juvret strängt

som senare fabriksvisslan i Vänersborgs skofabrik.

Husbondens kor kallar kvart över fyra på morgonen: den vita piskan.

Ingenting ägde man.

Adolf Wilhelm Gustavsson, Lammevad, Nedre Dimbo.

Gustava ”Gustava i skogen” Johansdotter, från Kansdala till Hokan by 1853.

Vigda 1857-04-13.

3 månader och 10 dagar senare: Augusta Kristina Adolfsdotter.

Samma år döms Adolf för Stöld. Därefter backstuga.

Dödsorsak: Föll omkull på isen och dog av slaget.

II

19 år senare föder Augusta sitt första barn:

Dorotea. Fadern okänd.

Augusta vet inte om att Dorotea är först av hennes fem döttrar.

Den enda som kommer att överleva till vuxen ålder. Farfars mor.

Pigan Augusta gifter sig med statkarlen Fredrik Lagerman.

Hon har då två oäkta döttrar. Den yngsta är sex veckor gammal.

Hans säd.

Statare: lön i ved, kål, lök, korn.

Egen täppa på annans mark.

Han anställd, henne fick man på köpet.

Augustas arbete att mjölka husbondens kor.

Viktoria skall dö vid 8 års ålder, i difteri.

Vega skall dö vid 27 dagars ålder, i difteri.

Gustava skall dö vid 2 års ålder, i difteri.

Elin skall dö vid 16 års ålder. Vitium organicum cordis. På juldagen.

Alla dör de i Marieberg, Suntak. Begravs på Suntak kyrkogård.

Gamla Suntak, dopfunt från 1100-talet. Liljestenen århundradet efter.

Långhus, kor, sakristia, vapenhus.

Sjuk svart difterimull. Barngravar.

Ryttmästaren Erik Hård av Segerstad med familj ligger begravd under kyrkans golv,

hans vapensköldar och antavlor hänger på väggarna.

Augustas döttrar har inga vapen, tavlor eller sköldar.

Flickorna ligger under himlens golv.

Lågt välver sig himlen över Skara stift.

III

Dorotea flyttar vid 37 års ålder till Vänersborg, med sina sex oäkta barn.

Gifter sig med stenarbetaren Karl Johan Johansson.

Gamla mor Augusta dör av rosfeber.

Dorotea får tre barn till.

Barnen:

Hög frånvaro. Smittsam sjukdom.

Hjälpklass.

Klass.

Varvsarbete. Skofabrik. Superi. Piga. Hembiträde.

Dorotea dör på sitt sjuttionde år.

-----

Fränka död är tidigare publicerad i Tydningen, nr 5: Brott och frigörelse under namnet Bläck och blod. Det är i egentlig mening inte min enda dikt, men det är den enda dikt jag har fått publicerad och den enda jag är riktigt nöjd med. Jag kanske är min egen hårdaste kritiker men sammantaget betyder det också att det är en ytterst få dikter jag också försökt få publicerad.

Kommentera gärna.

Antikvanti 4 år!

Antikvanti 4 år!

Lördag 9 juni firar Antikvanti sin 4-årsdag med ett kalas kl 12-16:
12.30 Sara Granér visar och läser.
13.00 Henrik Johansson läser ur Malmö-romanen Brf Framsteget, som nu väntar på ris eller ros från förlagen.
13.30 Cecilia Persson läser ur projektet En tugga i taget, som publiceras i olika tidskrifter.
14.00 Susann Wilhelmsson läser ur sitt pågående projekt Den saknade Massan.
14.30 Karin Weidenholm: The sound of light.
15.00 Christian Ekvall: work in process: Personer jag nästan kände.
15.30 Isabell Dahlberg spelar och sjunger.

Antikvanti ligger på Hantverkaregatan 20 i Malmö. Nära St Knuts torg.

Facebook-event
Hjärtligt välkomna!

Bernes - Börjel - Tichý

Tisdag, 24 april – kl 18:30!

Subaltern

I samband med sin internationella konferens presenterar Tidskriften Subaltern poesi, fragment och prosa hos Poeten på hörnet. Den amerikanske poeten Jasper Bernes (Starsdown) läser poesi, Ida Börjel (Sond, Skåneradio, Konsumentköplagen) läser poesifragment och Andrzej Tichý (Sex liter luft, Fält) läser ur sin kommande roman.
”If the characters in late-model cyberpunk science fiction (say, in Neal Stephenson’s Snow Crash) wrote good poems, poems that suited their high-speed, high-tech lives, those poems would sound like this busy and brilliant first book.” Om Starsdown i The Believer

Och vinnaren är ...

Vinnaren är faktiskt jag!

Jag var på Textival i Göteborg i lördags, ditskjutsad av en ny, trevlig bekant. Bokmässa med tillhörande seminarium. Själv var jag först ut av alla (tillsammans med Världens Ende) och läste en del av min essä som publicerades i Världens Ende #2. Men nu över till vinnandet. Jag lade märke till en glasskål på ett bord, och i akt och mening att klippa en gratiskola eller två närmade jag mig bordet. Det visade sig vara en tävling anordnad av Skrivarakademin. Man skulle föreslå en deckartitel. Det låg bara en annan lapp där så jag föreslog "Mord på menyn" (som händelsevis är en titel jag, lite oseriöst, funderat på för min restaurangroman (som nu heter Av kött och blod)). Igår kom ett mejl om att jag vunnit deckarantologin Död kurs. Det har efterhand visat sig att det finns minst två böcker med titeln Mord på Menyn, så jag har all förståelse för om jag blir diskad för bläckdoping.

I övrigt var det en trivsam mässa. Jag drack öl med Världens Ende och Freke, minglade och spontanköpte en del böcker och häften.

Jag hamnade i en rolig diskussion med någon från Thorén och Lindskog (som översätter och ger ut tysk litteratur) angående Folke Fridell och Kurt Salomonsson, vilket resulterade i Mjölk och kol av Ralf Rothmann samt En tyst minut av Siegfried Lenz. Jag har tidigare läst Upptäckten av currywursten av Uwe Timm och fick veta att det i dagarna kommer ut en ny bok av Timm som handlar om hans vänskap med Benno Ohnesorg (ja, studenten som sköts ihjäl).

I övrigt shoppade jag Gustave Flauberts sista roman Den eviga dumheten, utgiven av alltid lika stabila h:ströms och  ett par småskrifter från Trombone förlag, som jag aldrig hört talas om innan men säkert kommer se mer av, mer exakt texter av Frank W Lorenzen och Magnus Ringgren. Jag avslutar det här inlägget med ett par rader av Ringgrens Iskonvalj:

Att blåsa ett jordigt mynt rent.
Att lossa på halsduken
och se på fyrverkerierna.
Att räkna till tretton.
Att lägga en iskonvalj på kistan.
Att betjänas av en stjärnögd
munskänk i hästsvans.

Grattis Tomas (och en dikt ...)

Tomas Tranströmer, en av  världens största poeter säger Peter Englund från Svenska Akademien när han presenterar årets nobelpristagare i litteratur.

Vad passar då bättre än några rader, dagen till ära:

Epigram
Kapitalets byggnader, mördarbinas kupor, honung för de få.
Där tjänade han.
Men i en mörk tunnel vecklade han ut sina vingar och flög när ingen såg.
Han måste leva om sitt liv.


Läs även andra bloggares åsikter om lyrik, tomas tranströmer, poesi, nobelpriset, peter englund