Bibliotekstjänst recenserar Världens Ende #2. Jag jobbade för övrigt två månader på BTJs tryckeri i Lund för en herrans massa år sedan med att lägga pappersbuntar på hög. En av mina arbetskamrater var en snubbe från Varan-TV. Nu vet ni det.
I Världens Ende #2 finns, förutom en hel massa andra godsaker, en essä med namnet Lek och leda, arbete och tristess som jag skrivit. Så småningom skall jag nog få tummen ur och lägga upp den här på bloggen också. Men spring och köp antologin eller låna den på närmsta bibliotek.
Recensionen:
"Världens ende (nr 2) är en antologi publicerad av den göteborgska gruppen med
samma namn. Det är arbetarlitteratur det handlar om. Reflektioner som
beskriver och tar tempen på samhället. Dikter, essäer, noveller, serier
och texter jobbar tillsammans samtidigt som uttrycken ibland även går i
kreativ klinch som gör att läsaren hajar till, stannar upp och
funderar. Mycket är bra i den här antologin. Sticker ut gör Henrik Bromanders novell Mun och fot om konstnärsmecenaten som går långt i sin
satsning på mun- och fotkonstnärer; Per Thörns dikt Betyder
knackningen att man har besök och Hanna Peterssons serie Pigan som
berättar om städbranschen. Petersson berättar även i text om sin tid i
samma bransch. Som helhet slår Världens ende ett uppfriskande slag för
samhället och människorna av i dag. Och man gör det bra."
Intressant? Klicka så får fler reda på det.
Läs även andra bloggares åsikter om världens ende, essä, recension,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar