”Jag bor i en
förort till rymden. Ett skithål där kråkorna flyger upp och ner
för att slippa se sin egen skit.”
Elin Cullhed fick
Föreningen Arbetarskrivares stipendium 2015 för ett utdrag ur
hennes debutroman Gudarna. Nu har romanen kommit på Natur &
Kultur. Den handlar om Bita, Lilly och Jane som vantrivs i Tierp. De
är inga tjejer, de är gudar: ordet är en sammanslagning av guzzar
och brudar, och de bestämmer sig för att gudar inte ska ta någon
skit mer. En av dem är inne i ett destruktivt förhållande med en
kille och den yttre handlingen kretsar kring den relationen. Tempot
är högt, språket, särskilt dialogen, är väldigt slagkraftigt
och både vuxna och tonårskillarna omkring dem är oförstående
till deras frustration och ilska. I sina försök att ta sig ur de
snäva ramarna för hur en ung kvinna ska vara och bete sig är det
som upplagt för krockar. Med rektorn, med berättarens pappa och med
pojkvänner. Det är en bok som handlar om ett litet kompisgäng som
gör uppror och det motstånd de möter på, dels från det omgivande
samhället, men också inom sig själva. Om man älskar svinet som
behandlar en illa, vad ska man då göra? Om ens pappa också tillhör
svinen? Ett är säkert: det är varken lätt eller smärtfritt att
göra feministisk revolution i en småstad.
Cullhed driver sin
berättelse framåt med både humor och ilska. Det är en bok som
fastnar, som jag tänker på efter att jag har avslutat läsningen.
Publicerad i Mål & Medel
Läs Föreningen Arbetarskrivares motivering till stipendiet.
älskar denna bok!
SvaraRadera