Om artikeln ”Att skriva om klass” handlade om ”varför” så är den här
artikeln snarare ett förslag (men inte det enda sättet) till hur
man kan skriva om arbete. Övningarna går ut på att skapa ett
utkast till en kortare text, som en novell, men grunden går att
använda dels till längre verk, men också för den som helt enkelt
vill undersöka sitt arbete.
När jag skriver om
”arbete” så använder jag det brett, som det folk gör för att
få sin försörjning, det folk gör på dagarna oavsett om det är
lönearbete, skola, arbetslöshet eller institution. Utgångspunkterna
är ändå liknande.
När det gäller
skrivande är kunskap oerhört viktigt. Skriva gärna om något du
känner till, och om du inte vet tillräckligt så skaffa dig
kunskap. Som tur är finns det något alla är experter på: sina
egna liv. Kunskap är viktigt, men också bristen på kunskap: viljan
att veta mer.
Min första
praktikplats, i högstadiet, var på Surte Charkuteri. Det var enormt
trist, fick mig att tänka ”ska livet vara så här?” När jag
öppnade dörren slog en stank av friterade pannbiffar emot mig. Det
var en lukt som satt i även efter en dusch.
Men för mig är
det ointressant att bara beskriva misären, bara beskriva arbetet. En
ensidig beskrivningen av elände blir någon slags misärporr.
Nästintill ett upprepande av tristessen. Det viktiga är frågorna:
hur är arbetet organiserat, varför tvingas vi jobba under dessa
förhållanden, vem tjänar på det? Men också: på vilket sätt gör
de anställda motstånd, vilka behov ger de uttryck för i det
motståndet, vilka föreställningar och skillnader måste de
anställda överkomma om de ska kunna kämpa effektivt?
Rent litterärt
sett handlar frågorna mycket om hur relationerna mellan de anställda
på olika nivåer ser ut och påverkas under press. Till exempel hur
människor reagerar vid en omorganisering, vad känner och gör en
arbetsgrupp på fyra kokerskor när de får mer att göra utan att få
högre bemanning?
För mig blir en
beskrivning av arbetet också en undersökning av detsamma,
skrivandet blir research. Jag ska försöka lägga en grund som alla
kan använda genom att spalta upp en serie frågor eller uppgifter.
1. Välj ett yrke
eller en arbetsplats. Beskriv en plats där arbete utförs.
Utan vidare
research kan jag välja något jag har god insyn i: bagare, kock,
arbetslös, frilansande skribent, student. I det här exemplet väljer
jag kock/restaurang och skriver några minuter om hur restaurangen
ser ut generellt (målgrupp, prisklass etc) och mer specifikt hur
köket ser ut.
2. Vilka finns på
arbetsplatsen? Ta några minuter till att skriva en lista.
Kockar. Diskare.
Köksmästare. Hovmästare. Serveringspersonal. Krögare/ägare.
Restaurangchef. Leverantörer. Kunder. Städare. Jag har säkert
glömt något, men det borde täcka in de flesta. Här går det också
utmärkt att försöka se de anställda framför sig. Hur ser de ut?
Arbetskläder?
3. Vilka konflikter
finns på arbetsplatsen? Vilka nackdelar/problem upplever de
anställda? Mellan vilka av yrkesgrupperna finns vilka konflikter?
För den som inte
är van att tänka i de termerna kan det här vara tufft att lista,
men samma konflikter finns i stort sett i alla yrken: lönen,
arbetets tempo, bemanningen, arbetsmiljö (varmt och bullrigt för
kockar), inflytande över sitt arbete (här är gränserna ganska
flytande), att de som bestämmer gör det utan tillräcklig kunskap
om yrket, arbetsskador. Ta några minuter att spalta upp de här
sakerna. Och då menar jag mer i detalj: vilka är
arbetsmiljöproblemen, vid vilka moment är bemanningen för liten,
när hade det varit bra med mer inflytande, hur ser arbetsskadorna ut
för ditt yrke (på både lång och kort sikt) – som kock är de
vanligaste arbetsskadorna skärsår och brännsår, men det gills inte
eftersom ingen söker vård för det om det inte är extremt.
Officiellt sett är halkskador det vanligaste. På sikt är
förslitningsskador, värk i armar, nacke och axlar, alkoholism är
också vanligt.
Ett par extra ord om
lönen här. Jag tolkar det brett. Reallön: vad får vi ut från
jobbet i förhållande till vårt arbete. Med utgångspunkten att
arbetsgivaren vill ha så mycket arbete som möjligt för så lite
lön som möjligt, och att det är tvärtom för arbetaren/den
anställde. Hur lite måste vi jobba för att få ut vår lön kan då
ses som en del av lönekonflikten. Går det att ta extra raster eller
jobbas det på rasten? Kan man äta gratis på jobbet eller använda
arbetstiden för privata ändamål? Går det att sno med sig bröd
eller kontorsmaterial hem?
4. Välj en
konflikt, vilka som är inblandade, den exakta platsen och börja
skriv. Skriv i tio minuter.
Jag struntar
faktiskt i kockarna här. På en restaurang jag jobbade på var en
ensam servitris som jobbade måndags- och tisdagskvällar. När
kocken gick hem vid halv elva var hon ensam anställd i lokalen.
Ensam ansvarig för att servera samt för pengarna och spriten som vi
sålde och omgiven av oftast ett fåtal mer eller mindre berusade
gäster. Hennes behov av trygghet och arbetskamrater, hennes
arbetsmiljö stod i konflikt med krögarens intresse av att hålla
lönekostnaderna nere: där har jag mitt material. Den skulle kunna
ta sig uttryck som en konflikt mellan två individer (och hon och
krögaren är så klart två individer), men ur min synvinkel är de
två individerna delar av ett samhälle, vilket gör att det är en
konflikt som inte bara handlar om dem utan också om klass och kön.
Än vet jag inte om hon kommer kräva större bemanning av krögaren,
ringa dit en kompis, sjukskriva sig, acceptera situationen eller
försöka få kocken att stanna till stängning. Jag vet inte om
novellen kommer utspela sig på en mörk och kulen måndagskväll
eller vid ett personalmöte. Men jag har något att börja jobba med.
Och har du gjort
uppgifterna tror jag att du har det också. Skriv gärna en rad om
hur det har gått.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar