Ny hemsida för Federativs Förlag

Federativs: under vars flagg min första roman, Av kött och blod, skall komma ut nästa år har skaffat en ny snygg hemsida. Kolla in!

De finns även på facebook och twitter.

För den som vill kolla vad förlaget gett ut under sin 90-åriga historia rekommenderas den här länken. Det är en hel del. När det gäller skönlitteratur bland annat Stig Dagerman, Ivar-Lo Johansson, B.Traven, Upton Sinclair, Lisa Tetzner och Folke Fridell. En del av materialet är digitaliserat och är fritt att ladda ner.

På den här sidan kan ni läsa mer om Av kött och blod.

Victoria Benedictssons sista ord

Victoria Benedictsson var en svenska författare, som skrev under pseudonymet Ernst Ahlgren, för hennes bibliografi se till exempel wikipedia. Hon skar halsen av sig på ett hotell i Köpenhamn den 21 juli 1888. Hennes dagböcker finns, obearbetade och i sin helhet, på Universitetsbiblioteket i Lund.

Under förra veckans besök på Universitetsbiblioteket i Lund passade jag på att fotografera Victoria Benedictssons sista dagboksanteckningar, och jag har försökt tyda dem, dock blir jag inte riktigt klar på ett ord i det näst sista. Kan nog klura ut ordet jag markerat med frågetecken blir jag glad.

D. 23 Apr. 88.

"D. 23 Apr. 88.

I sista ögonblick ett par ord till dig, Alter ego. Jag har haft ett par rader från fru Brandes. Gud i himlen, om jag kunde vinna hennes tillgifvenhet, hvad det skulle vara mycket vunnet för mig genom det! Jag darrar för Köpenhamn, jag hade hellre velat stanna här och arbeta, men jag kan icke uthärda att främlingar skola gå på hans föreläsningar och jag visa uppenbar likgiltighet genom att hålla mig borta. Måtte jag komma tillbaka hit, till min ensamma tillflyktsort, utan att vara för mycket söndertråkad."

Torsdag d. 17 maj 1888

"Torsdag d. 17 maj 1888

Jag blef söndertråkad af att förgäfes vänta honom tre qvällar i rad. Föreläsningsqvällen var ingenting vidare, men de andra så mycket dess värre. Jag är således långt ifrån läkt. Jag gick fram och tillbaka som ett fångat, ursinnigt djur. Han var smeksam och jag nervös, när vi ändtligen träffades. Han talade om att jag snart skulle komma igen. Jag hoppades sjelv derpå. Efter hemkomsten var det tomhet, död tomhet. Det är som om ingenting funnes i verlden annat än han. Se honom en minut om dagen, få ett enda vänligt ord, det är lycka, allt det andra är ingenting.

Jag tror icke sjelf på Parisresans välgörande inflytande, men jag kan ju försöka en månads tid."

En hel del av hennes verk: Ord på liv och död I-II. Kortprosa, dramatik, dagbok. Finns att ladda ner och läsa hos Svenska Akademien.

 Uppdaterat: Ja, och där på Svenska Akademien såg jag att dagboken var inskriven också ... och omgjord till nusvenska. Ordningen är dock lite annorlunda, jag vet inte om de infogat stycken från brev också, eller om hon hade en resedagbok. Nåja, håll till godo!

Bloggar jag läser ibland: Bernur Rymden Utrymme Ichii

Mina förbjudna lustar

I helgens bokbloggsjerka är temat denna:

Har du en ”guilty pleasure” eller en favorit som eventuellt kan förvåna oss jerkare?

Nu skäms jag väl egentligen inte över mina val, men de kanske förvånar. Jag läser väldigt mycket klassiker, en hel del Nobelpristagare, gamla ryssar och skrot, fyra av mina husgudar är Franz Kafka, Fjodor Dostojevskij, Virginia Woolf och Albert Camus: men den författare som jag läst allra mest av är den danske krigsförfattaren Sven Hassel (jag har plöjt hela hans produktion, de flesta böcker har jag läste 2-3 gånger).

Hassel räknas knappast in till någons finkulturella kanon, men är något av en "muntlig berättare", han skriver in anekdoter och episoder som inte för handlingen framåt ett dugg, karaktärerna förändras inte ett skvatt under resans gång, och böckerna är både enkla att läsa och att tolka: inget av det här är speciellt populärt på våra litteraturvetenskapliga institutioner eller skrivarskolor. Hans böcker kan snarast sägas vara ett slags blodiga kapitelböcker för vuxna.
Så varför gillar jag honom?
Hans krigsskildringar slår det mesta i samma genre (prosa), han har en sanslös humor och hans beskrivning av kamratskap och gemenskap är något ovanligt inom litteraturen. (Handen på hjärtat är nog Väinö Linnas Okänd soldat ändå den bästa krigsskildring jag läst).

Det om mina hemliga laster, jag kan dessutom stolt presentera den allra första dikt jag fått publicerad: Fränka död.

Min enda dikt

Fränka död

I

Skara stift.

Pigan Gustava Johansdotter 1832-12-31.

Den obevekliga, återkommande mjölkningen, juvret strängt

som senare fabriksvisslan i Vänersborgs skofabrik.

Husbondens kor kallar kvart över fyra på morgonen: den vita piskan.

Ingenting ägde man.

Adolf Wilhelm Gustavsson, Lammevad, Nedre Dimbo.

Gustava ”Gustava i skogen” Johansdotter, från Kansdala till Hokan by 1853.

Vigda 1857-04-13.

3 månader och 10 dagar senare: Augusta Kristina Adolfsdotter.

Samma år döms Adolf för Stöld. Därefter backstuga.

Dödsorsak: Föll omkull på isen och dog av slaget.

II

19 år senare föder Augusta sitt första barn:

Dorotea. Fadern okänd.

Augusta vet inte om att Dorotea är först av hennes fem döttrar.

Den enda som kommer att överleva till vuxen ålder. Farfars mor.

Pigan Augusta gifter sig med statkarlen Fredrik Lagerman.

Hon har då två oäkta döttrar. Den yngsta är sex veckor gammal.

Hans säd.

Statare: lön i ved, kål, lök, korn.

Egen täppa på annans mark.

Han anställd, henne fick man på köpet.

Augustas arbete att mjölka husbondens kor.

Viktoria skall dö vid 8 års ålder, i difteri.

Vega skall dö vid 27 dagars ålder, i difteri.

Gustava skall dö vid 2 års ålder, i difteri.

Elin skall dö vid 16 års ålder. Vitium organicum cordis. På juldagen.

Alla dör de i Marieberg, Suntak. Begravs på Suntak kyrkogård.

Gamla Suntak, dopfunt från 1100-talet. Liljestenen århundradet efter.

Långhus, kor, sakristia, vapenhus.

Sjuk svart difterimull. Barngravar.

Ryttmästaren Erik Hård av Segerstad med familj ligger begravd under kyrkans golv,

hans vapensköldar och antavlor hänger på väggarna.

Augustas döttrar har inga vapen, tavlor eller sköldar.

Flickorna ligger under himlens golv.

Lågt välver sig himlen över Skara stift.

III

Dorotea flyttar vid 37 års ålder till Vänersborg, med sina sex oäkta barn.

Gifter sig med stenarbetaren Karl Johan Johansson.

Gamla mor Augusta dör av rosfeber.

Dorotea får tre barn till.

Barnen:

Hög frånvaro. Smittsam sjukdom.

Hjälpklass.

Klass.

Varvsarbete. Skofabrik. Superi. Piga. Hembiträde.

Dorotea dör på sitt sjuttionde år.

-----

Fränka död är tidigare publicerad i Tydningen, nr 5: Brott och frigörelse under namnet Bläck och blod. Det är i egentlig mening inte min enda dikt, men det är den enda dikt jag har fått publicerad och den enda jag är riktigt nöjd med. Jag kanske är min egen hårdaste kritiker men sammantaget betyder det också att det är en ytterst få dikter jag också försökt få publicerad.

Kommentera gärna.

Leonard Cohen on How to speak poetry

Mest för att jag ska hitta videon snabbt och lätt när jag letar.

Halloween-läsande

Deltar återigen i något som heter bokbloggsjerka, mer eller mindre kluriga frågor kring böcker och läsande, den här gången är det en ganska lätt fråga, nämligen:

Veckans fråga lyder kort och gott: vad ska du ägna dig åt för bokliga aktiviteter under Halloween helgen?

Det blir lätt att svara på den frågan: Jag ska ägna mig åt blivande böcker.

Jag går på Författarskolan i Lund och till nästa vecka är det fem textfragment, delar av pågående (och mestadels nystartade) romanprojekt, som skall läsas.

Det är faktiskt oförskämt roligt. Att se tillblivelsen av större verk är spännande, att se de första spretiga och ofta väldigt begåvade försöken är både lärorikt och roligt. Ibland är det frustrerande, att läsa femton sidor och sedan inte kunna läsa mer fast man vill! Med femton sidors text blir min respons ofta baserad på vilken känsla jag får för texten: är det roligt, spännande, kusligt? Sedan måste man försöka motivera den känslan i själva orden: varför får man den där läskiga känslan av att det kommer gå åt helvete för den unga pojken? För någonting är det ju. Något finns där. Och för den som har skrivit det är kanske den viktigaste frågan att ställa sig själv: är det den känslan som man ville framkalla?

Äter Attendos papegoja upp tantens kakor?

Under gårdagens bussresa till Lund läste jag City. För en gångs skull fastnade mitt intresse för en av annonserna (en gott betyg kanske? läs den spännande fortsättningen ...).

En gammal dam och en papegoj. Som synes. Reklamen är från Attendo, ett privat vårdbolag (eller Välfärdsbolag på nyspråk). Enligt annonsen är det ett Korttidsboende med guldkant. Vem som får guldet och vem som får kanten är dock inte riktigt klarlagt. Den som köper den här tjänsten är tydligen Korttidsgäst, jag är kanske lite gammaldags, men själv brukar jag inte ta betalt av mina gäster. Men över till bilden:

På sistone har det varit oförskämt mycket textanalys (jag läser 150 % - dels litteraturvetenskap och dels Författarskolan), så här kommer istället en bildanalys tung som en sur kissblöja:

Teckningen är fantastiskt rolig och fenomenalt talande: Attendo får ett stort plus för kommunikation för som vi alla vet så

1) Vet inte papegojor vad de säger, de bara upprepar sånt de hör andra säger. När papegojan säger att hon kommer göra som tanten vill pratar den alltså bara goja (förlåt, jag kommer från göteborgstrakten).

2) Gojan har inga som helst möjligheter att tillgodose den söta tantens behov, varken emotionellt, psykiskt eller fysiskt.

3) Vad papegojor däremot kan, och gör, är att äta och skita och prata strunt, ungefär som politiker, jag misstänker därför att den kommer äta upp kakorna (eller är det torn av mynt? Det är också en möjlighet).

Nåväl: mitt högst personliga och högst politiska åsikt är att det inte skall finnas något vinstintresse i vården, jag gillar inte när skattepengarna singlar iväg med kapitalister till skatteparadis. För den som vill läsa mer om Carema och sånt rekommenderas ett par andra artiklar:

Broder 3 % Hägglund prioriterar Caremas väl.

Hägglund orerar på DN.