Skriv om klass – studiehandledningen

När jag började hålla skrivkurser om att skriva om klass och arbete fanns det snart intresse från hela landet, och intresset var större än jag själv kunde hantera. Det var motivationen till att skriva en studiehandledning. Den är nu färdig och går att ladda ner, alldeles gratis, från ABFs webbutik. Här är en länk. Tryck på den lilla pilen. Lägger du den i kassakorgen kan det hända att du lyckas köpa något som är gratis.

Jag tar gärna emot kommentarer på handledningen.

Nåja, för att inte det här inlägget ska bli minimalt publicerar jag också förordet.

"Det är i ett arbetslag som det individuella kan komma till sin rätt genom att alla förverkligar sig tillsammans."
Stig Sjödin

Jag började skriva jobbdagbok när jag arbetade som kock. Hemkommen från ett sent pass plitade jag ner tankar och intryck. Det var ett sätt att få ordning på en förvirrande verklighet, men också för att hitta vägar att förstå och vinna konflikterna på arbetsplatsen. Det var bra, men när vi blev flera stycken som skrev om våra jobb var det en befriande känsla. Plötsligt handlade snacket vid krogbordet om konflikter på jobbet istället för vad som hände på den senaste festen.

Att skriva om sin vardag eller bakgrund ger en vana att formulera sig om arbetsvillkor, lön, boende och normer. De formuleringarna kan man senare ta tillbaka till arbetsplatsen. Att skriva gör att man växer. Man skriver ner diffusa känslor och funderingar. Förstår vad det är som skaver, vad som inte känns rätt, vad som är orättvist. Läser sedan upp det för andra. Ser gemensamma problem, hittar gemensamma lösningar. Känner igen andra i sig själv. Utifrån det går det att skapa ett sammanhang där man kan kämpa för sina intressen, ändra sina arbetsvillkor. Idag beskrivs ofta allt från arbetslöshet till dåliga arbetsvillkor som individuella problem. Arbetarlitteraturen bryter mot det perspektivet och skildrar kollektiva problem och kollektiva lösningar.

I en lyckad cirkel skapas det ett sammanhang för att diskutera klass, arbete och skrivande. Med rätt personkemi får ni som deltar skrivande vänner för livet. Det kan vara ett sätt att börja läsa mer. När man arbetar med textrespons övar man sig också på att läsa med ett kritiskt öga.

Skriv- och läsövningarna är alltid förslag: ta gärna andra, men utgå från arbetarlitteratur så att klasslitteratur på ett naturligt sätt hamnar i fokus. Det är svårt att prata om klass och det kan vara en utmaning att skapa en miljö där det är välkommet och efterfrågat.

Om skrivövningarna ska läsas upp, redovisas fritt eller om man helt enkelt går vidare är upp till er som skriver tillsammans att känna av, men målsättningen i en cirkel är att ni mot slutet ska dela era texter och ge respons. Sänk trösklarna, hjälp varandra över dem. Det viktigaste i en skrivarcirkel är att skriva, inte att det ska vara perfekt från början.

I cirklar och kurser som jag håller pratar jag på svenska men arbetarlitteratur om Sverige idag kan skrivas på fler språk än svenska. Flykt från ett hemland och diskriminering är idag en klasserfarenhet som allt fler i vårt land delar. Det måste vara möjligt att delta även för den som inte är bekväm med att skriva på svenska. Annars får vi en väldigt blek litteratur. I de flesta fall kan övningarna skrivas på det språk som deltagaren behagar. Men för att få textrespons måste en text naturligtvis skrivas på ett språk som läsaren förstår. En utmärkt språkövning är att tillsammans översätta texter, att hitta rätt ord, att se varje ord som om det vore första gången man träffade på det är givande för alla inblandade.

Cirkeln är på sex träffar, men om ni tycker hemuppgiften att skriva en novell till sista gången är för stor så lägg till en extra träff där ni skriver tillsammans mellan femte och sjätte träffen.

Henrik Johansson är skrivpedagog och författare till studiehandledningen Skriv om klass.